Holistisk Styrka

6. apr, 2019

Idag har vi börjat tappa sav från vår björk. På mindre än en timme har vi fått nästan 1 liter god och stärkande sav. Savtappning är en gammal svensk tradition som kom att bli vanlig under 1700- och 1800-talet. Även i Finland, de östeuropeiska länderna och i de flesta övriga länder där björken är vanlig förekommer savtappning. Björksaven var förr ett viktigt vitamintillskott på vårvintern - även boskapen brukade få björksav att dricka.

Björksav måste tappas under en viss tid av året, beroende på art och geografi. Generellt sett mellan vinterns uppbrott och knoppsprickningen på våren, när saven stiger som mest intensivt, vilket betyder ungefär en månads tid. Efter knoppsprickningen brukar saven få en bitter smak. 

Färsk björksav är mycket ömtålig. Även kyld så håller den sig bara upp till 2–5 dagar. Hållbarheten kan förlängas genom infrysning eller pastörisering, men pastörisering förstör en del ingredienser och kan förändra smaken av produkten.

På grund av den korta skördetiden och savens ömtålighet kan priset på björksav vara mycket högt i vissa länder. Exempelvis i Japan kan man få betala upp till 500 kronor per liter. 

Björksaven har haft en stor betydelse i den folkliga medicinen mot olika åkommor, såsom bot för lungsjukdomar, förkylningar, kolik, njursten, samt olika bristsjukdomar såsom skörbjugg. Linné ansåg att saven var en bra hostmedicin och ett utmärkt laxermedel. Forskningsrön från Lunds universitet har påvisat att savens naturliga beståndsdelar skulle kunna motverka cancer. Många erfarar även att björksav är effektivt mot pollenallergi. 

Användningsområde:

Stärkande måltidsdryck, kan motverka pollenallergi, utvärtes för lenare hud, antioxidant - skyddar cellerna mot oxidativ stress, för tandhälsan - rik på xylitol.

Dosering:

Vanligt intag är 1-5 dl/ dag. Börja med en mindre mängd och trappa upp.

Björksavens innehåll:

vatten, kalium, kalcium, magnesium, fosfor, mangan, zink, aminosyror, enzymer, proteiner, socker (fruktos, glukos och xylitol). 

OBS! Tänk på att tappning av björksav inte ingår i allemansrätten.

26. mar, 2019

Vad är näringsgenetik, eller nutrigenomics som det heter på engelska? Jag betonar ofta att det som är på gaffeln kommer att avgöra hur du mår. Det finns dock inte ett rätt sätt, en rätt diet, som passar alla. Det är komplext och vi behöver därför sträddarsy ett kostprogram för varje individ.

Det finns mycket verktyg, teknik och tester idag som vi kan använda för att ta reda på saker om vår hälsa och livsstil. Ett av de verktyg som har blivit mer allänna idag är studier kring vår genetik och dess samspel med näring. Ett ämne som kallas näringsgenetik.

Näringsgenetiken ger oss en otrolig möjlighet att jobba med samspelet mellan vår kropp och vårt sinne. Din genetik påverkar hur du processar olika näringsämnen från maten och å andra sidan kan näringen från maten även påverka hur din genetik utrycker sig. Detta ger oss ett annat perspektiv på hur vi kan se på näring och mat.

När jag gör DNA tester så får jag svar från labbet i form av SNPs, single nucliotide polymorphism (låter som taget ut filmen Matrix). Dessa SNPs (uttalas snips) är grundläggande i hur jag skall förstå näringsgenetiken. Över100 miljoner SNPs har hittills identifierats och dessa har olika variationer, vilket är koden för dina genetiska förutsättningar.

Det är viktigt att veta att även om en SNP variation indentifieras så har den inte nödvnändigtvis en negativ effekt på din hälsa. Den är bara en bit i pusslet. Men om man redan har symtom eller en sjukdom, så kan man lättare skapa en handlingsplan och kunskap utifrån sina SNPs. 

En gen som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är MTHFR SNP. Detta är en genvariation som kodar ett enzym, som är ansvarigt för bl.a regleringen av folat i kroppen. Flera SNPs i denna gen är associerade med sänkt aktivitet, vilket kan innebära låga nivåer av folat och höga nivåer av homocystein. Det påverkar beteendet och kärlhälsan, ökad cancerrisk och risk för kroniska sjukdomar. MTHFR genen ansvarar för många funktioner i kroppen så dessa SNPs kan även påverka hur kroppens avgiftning fungerar (i tarmen, levern, njurarna, lungorna, huden) samt hur vi reagerar på inflammation m.fl.

Att veta vilka genetiska förutsättningar man har och identifierar vanliga och välstuderade SNPs, kan det ge väldigt hjälpsamma riktlinjer på hur man går vidare med sina livsstilsförändringar. 

Så näringsgenetiken är en del av epigenetiken - studien om hur våra gener påverkas av våra vanor och miljö. Den luft vi andas, det vi väljer att dricka, hur mycket vi rör på oss och det vi har på änden av vår gaffel ger signaler till våra gener. Och beroende på om vår livsstil hjälper eller stjälper vår genetik så sker detsamma med vår hälsa. Symtom på ohälsa byggs upp långsamt över tid - det brukar ta t.ex. 10-30 år innan symtom på demens uppstår. Så det är en långsam nedbrytning av nerver, celler och kärl. Men det positiva är att det går att vända på det och återskapa en god hälsa på en kortare tid. 

Vad har du på änden av din gaffel?

15. mar, 2019

Det är många faktorer som skapar stress i vår vardag. Vi behöver därför mycket återhämtning. Och det sker bl.a när vi sover. 

Vi ska helst sova en tredjedel av dygnet. Sömnen tvättar vår hjärna. Den är avgörande för hjärnans funktion, för livet. Det brukar sägas att vi behöver sömnen för återhämtning, en period när stresshormonerna, pulsen och kroppstemperaturen går ner, blodtrycket sänks och immunsystemet stärks. 

Maiken Nedergaards forskning, verksam vid Köpenhamns Universitet och University of Rochester,  har ökat vår kunskap om hur hjärnan gör sig av med uttjänta proteiner, det vill säga skadliga slaggprodukter, medan vi sover. Systemet skyddar hjärnan från sjukdomar och kallas det glymfatiska systemet.

Det är viktigt att ha en god sömnrutin varje dag. Vi kan inte ta igen sömn på helgen, som vi har missat under veckan. Och glymfsystemet fungerar bäst när vi är i vår djupsömn, vilket innebär att vi behöver helst lägga oss senast kl 22 på kvällen. 

Här kommer mina 8 tips på goda dagsrutiner, som kan ge dig en bättre nattsömn:

  1. Försök att stiga upp ungefär samma tid varje dag
  2. Spendera tid utomhus så du exponeras av naturligt dagsljus
  3. Motionera dagligen - all typ av rörelse räknas
  4. Undvik kaffe och alkohol
  5. Undvik att äta sent på kvällen - låt matsmältningen vila minst 12 timmar 
  6. Minimera skärmtiden på kvällen
  7. Koppla av med t.ex ett varmt bad, bastubad, en bok eller meditation
  8. Ha det mörkt och svalt i sovrummet

Sov gott Hjärta

15. mar, 2019

"When diet is WRONG
medicine is of no use.
When diet is RIGHT
medicine is of no need."

Ayuruvediskt talesätt