26. mar, 2019

Näringsgenetik

Vad är näringsgenetik, eller nutrigenomics som det heter på engelska? Jag betonar ofta att det som är på gaffeln kommer att avgöra hur du mår. Det finns dock inte ett rätt sätt, en rätt diet, som passar alla. Det är komplext och vi behöver därför sträddarsy ett kostprogram för varje individ.

Det finns mycket verktyg, teknik och tester idag som vi kan använda för att ta reda på saker om vår hälsa och livsstil. Ett av de verktyg som har blivit mer allänna idag är studier kring vår genetik och dess samspel med näring. Ett ämne som kallas näringsgenetik.

Näringsgenetiken ger oss en otrolig möjlighet att jobba med samspelet mellan vår kropp och vårt sinne. Din genetik påverkar hur du processar olika näringsämnen från maten och å andra sidan kan näringen från maten även påverka hur din genetik utrycker sig. Detta ger oss ett annat perspektiv på hur vi kan se på näring och mat.

När jag gör DNA tester så får jag svar från labbet i form av SNPs, single nucliotide polymorphism (låter som taget ut filmen Matrix). Dessa SNPs (uttalas snips) är grundläggande i hur jag skall förstå näringsgenetiken. Över100 miljoner SNPs har hittills identifierats och dessa har olika variationer, vilket är koden för dina genetiska förutsättningar.

Det är viktigt att veta att även om en SNP variation indentifieras så har den inte nödvnändigtvis en negativ effekt på din hälsa. Den är bara en bit i pusslet. Men om man redan har symtom eller en sjukdom, så kan man lättare skapa en handlingsplan och kunskap utifrån sina SNPs. 

En gen som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är MTHFR SNP. Detta är en genvariation som kodar ett enzym, som är ansvarigt för bl.a regleringen av folat i kroppen. Flera SNPs i denna gen är associerade med sänkt aktivitet, vilket kan innebära låga nivåer av folat och höga nivåer av homocystein. Det påverkar beteendet och kärlhälsan, ökad cancerrisk och risk för kroniska sjukdomar. MTHFR genen ansvarar för många funktioner i kroppen så dessa SNPs kan även påverka hur kroppens avgiftning fungerar (i tarmen, levern, njurarna, lungorna, huden) samt hur vi reagerar på inflammation m.fl.

Att veta vilka genetiska förutsättningar man har och identifierar vanliga och välstuderade SNPs, kan det ge väldigt hjälpsamma riktlinjer på hur man går vidare med sina livsstilsförändringar. 

Så näringsgenetiken är en del av epigenetiken - studien om hur våra gener påverkas av våra vanor och miljö. Den luft vi andas, det vi väljer att dricka, hur mycket vi rör på oss och det vi har på änden av vår gaffel ger signaler till våra gener. Och beroende på om vår livsstil hjälper eller stjälper vår genetik så sker detsamma med vår hälsa. Symtom på ohälsa byggs upp långsamt över tid - det brukar ta t.ex. 10-30 år innan symtom på demens uppstår. Så det är en långsam nedbrytning av nerver, celler och kärl. Men det positiva är att det går att vända på det och återskapa en god hälsa på en kortare tid. 

Vad har du på änden av din gaffel?